onsdagen den 8:e december 2010

Fempoängare

Det här med att sätta betyg på böcker är inte lätt. Jag har under det här året endast satt betyg 5 på tre böcker.

- Den trettonde historien av Diane Setterfield
- Flickan som vävde sidenmattor av Anita Amirrezvani
- Överenskommelser av Simona Ahrnstedt

Det känns väldigt snålt och jag kan i efterhand tycka att fler böcker varit värda en femma. Mitt kriterium har tidigare varit att för att en bok ska få betyget fem så ska jag vilja läsa om den igen senare i livet. Hur ofta vill man det egentligen och när ska man hinna det?

Nej, jag ska allt bli lite generösare. Om en bok har varit väldigt bra, så ska den få betyget 5. Bra = 4. Okej=3. Nja...=2 Riktigt dålig=1

4 kommentarer:

  1. Jag har ungeför samma betygsystem som dig. Jag har definerat nivåerna enligt:

    Betyg 1 Rör den inte
    Betyg 2 I brist på annat, tidsfördriv
    Betyg 3 Läsvärd
    Betyg 4 Rekommenderas
    Betyg 5 Måste läsas

    SvaraRadera
  2. Att sätta betyg är verkligen skitsvårt, men samtidigt kul:-) Och den där lilla siffran kan ofta säga mer än många meningar. Ibland går jag in och ändrar i efterhand, ofta har jag satt för högt betyg. Jag tycker också att en femma är en bok som man ska vilja läsa om, men framförallt en bok som andra också måste läsa:-)!

    SvaraRadera
  3. Det är riktigt svårt med betyg tycker jag!!!Inte alltid man håller med om sitt betyg i efterhand eller kommer ihåg varför man satt just det betyget!

    SvaraRadera
  4. Visst är det svårt med betygsystem. Jag vill ha det både för min egen och för andras skull. När jag ibland letar efter intressanta böcker tycker jag att det är lättare att leta i andras bloggar om det är kategoriserat efter betyg.

    Samtidigt är det ju så att man kan ändra sig efteråt. Med viss betänketid kan en bok både bli bättre och sämre!

    SvaraRadera