I Alla lyckliga familjer liknar varandra skriven av Claes de Faire får vi följa paret Jan-Carl och Louise och deras dotter Julia. Det är en överklassfamilj som har mycket att leva upp till, både sett till karriärer och privatliv. Äktenskapet är hemskt och mamman Louise inser också att hon inte älskar sin dotter.
Jag undrade verkligen när jag läste boken om någon kan stå ut att leva så här eländigt. Ekonomiskt är det inga problem men känslomässigt en katastrof. Dotterns liv, ska vi bara inte prata om, det är väldigt destruktivt.
Ingen feelgood-bok direkt, utan mer eländig. Inte så intressant heller kan jag tycka.
Betyg: 2
4 kommentarer:
Jag tyckte också att människorna i boken beskrevs på ett stereotypt sätt som rent litterärt var något torftigt.
Jag har läst så mycket eländiga deckare på sistone så jag ska nog hoppa över den här låter det som.
Jag började läsa den här boken, men lade undan den eftersom jag på något sätt irriterade mig på den. Låter inte som att det är nödvändigt att börja läsa den igen.
PS: Jag har gett dig en award.
blogg_bohemen: Åh tack! Det var gulligt av dig!
Skicka en kommentar