Efter två korta kapitel i boken Primtalens ensamhet skriven av Paolo Giordano är jag fast. Den här boken måste jag läsa och det så snart som möjligt. Hur ska de gå för de här personerna med en så besvärlig barndom? Ibland beskriver Giordano hemskheter så bra att jag får ont i magen, men ändå måste läsa vidare. Det måste väl gå bra för dem?
Det här är ingen feel-goodbok, men en bok som engagerar och väcker känslor.
Betyg: 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar