Jag och min syster bestämde oss för att läsa Systrar oavsett av Eleonora von Essen samtidigt som en liten bokcirkel. Jag hade hört mycket gott om den och var peppad. Vi var i ofas många gånger under läsningens gång, men hade ändå samtal regelbundet och givetvis när den var slut.
Jag hade av någon anledning fått för mig att det skulle vara feelgood. Så var det inte riktigt utan ganska mycket elände, både för Leona själv (som vi får följa i boken) samt i hennes samspel med systrarna. Familjen är lite mer i bakgrunden för Leona under den här perioden. Många frågeställningar kommer upp till ytan som tex: vem är man i en familj? Vem är man utan sina syskon? Hur lika/olika tolkar man vardagen som syskon? Har man samma berättelse om uppväxten?
