Första meningen på författarens förord är: Det här är en historia om att förlora sina minnen innan man mister livet. Och det är vad boken handlar om. En farfar och hans samtal med sitt barnbarn och för varje dag försvinner mer och mer. Tragiskt och sorgligt. Jag har själv inte haft någon närstående som blivit dement, men jag förstår att det måste vara fruktansvärt för de anhöriga. Den här boken sätter fingret på den känslan. Så tydligt.
3 kommentarer:
Han skriver så bra.
Verkligen!!
Den boken har jag också läst och tyckte om. Så sorglig.
Förr, när jag jobbade inom vården mötte jag många dementa och deras anhöriga. Finns trevligare sätt att bli gammal på.
Skicka en kommentar