Mikael Niemis nya bok Fallvatten är högst aktuell just nu. Sourvadammen i Lule älv samlar på sig mer och mer vatten. Precis det som Fallvatten handlar om, fast där brister dammen. Boken är en katastrofroman och utspelar sig under en enda dag. Vi får i romanen följa olika människor och deras sätt att upptäcka och hantera katastrofen.
Fallvatten är tänkvärd, då vi i vår vardag inte tänker på vilka katastrofer som faktiskt kan hända utan är rätt oförberedda när det händer. Samtidigt så griper inte boken tag i mig som den borde göra. Jag har funderat lite och tror jag vet vad det beror på. Mikael Niemi hoppar så mycket mellan de personer som vi får följa i boken så jag är till en början alldeles vilse. Det är först på slutet som jag riktigt har kläm på alla i persongalleriet. Pga detta "hoppande" lär jag inte känna någon människa så boken griper mig inte på djupet såsom den skulle kunna göra.
Sådana här gånger ogillar jag att jag valt att sätta betyg på de böcker jag skriver om i den här bloggen. Är boken en 2:a eller en 3:a? Så svårt...
Betyg: 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar