Vi får komma nära familjen runt Rebecca, vars man dog i andra världskriget, som jobbar som sjuksköterska i den lilla sjukstugan som har full beläggning nästan dygnet runt hela året runt. Hennes son Danny vägrar att tro på att hans pappa är död utan väntar hem honom när som helst och blir arg och rymmer då vuxna inte tror honom.
Jag tycker om när man får följa familjer/släkter i kraftfulla romaner. Eldhärjad når inte ända fram, utan nosar på, om man kan uttrycka sig så. Visst var boken intressant, men det där gripande som gör att man bara vill läsa vidare och önskar att boken inte ska ta slut. Det kom liksom aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar