Löparklubben för cancersystrar

 

 

 Löparklubben för cancersystrar av Josie Lloyd, har verkligen DET. Trots det sorgliga innehållet kring Keira som får bröstcancer så lyckas författaren förmedla både hopp, känsla och glädje. Jag har både skrattat och gråtit när jag läste den här boken. En bok om vänskap och power. Ett riktigt guldkorn!

Keira får besked om att hon har cancer, hennes butiksanställda behandlar henne inte så väl och de har de lite jobbigt hemma i familjen. Då möter hon Tamsin. Ett glatt starkt lyckopiller som föreslår att Keira ska hänga med på hennes joggingrundor. Keira har knappt sprungit tidigare, men hänger med. 

Läs, läs, läs!!!

Den förlorade årgången

Ibland kan jag känna mig så sugen på en bok innan jag börjar läsa, men så är det något som gör att jag inte fångas riktigt av berättelsen. Så blev det för mig nu när jag läste Den förlorade årgången av Ann Mah. Varför är frågan. Jag tycker mycket om miljöerna och att det finns mycket mat och vin med i boken. Jag tycker ofta om när andra världskriget finns med på något sätt. Men den här berättelsen griper inte riktigt tag i mig, kanske är den lite för långsam för min smak just nu. I ett annat skede kanske jag tyckt annorlunda. 

Vi möter Kate som bor i USA och läser för att klara "Masters of Wine", för att öva åker hon över till familjens vingård i Bourgogne, Frankrike. Där bor hon hos sin kusin Nico och hans fru och hjälper dem med att städa källaren. Där finns icke upptäckta skatter och information om släktens förflutna.

Topp 2020 - Maj

Där kräftorna sjunger - Delia Owens

Juni, juli, halva augusti - Marie-Louise Marc

Mitt hemliga liv

 

 För min del började läsningen av Mitt hemliga liv av Jenny Fagerlund lite trevande. Precis som all feelgood så är ju berättelsen till viss del förutsägbar och just från början av boken så suckade jag lite över det. Sedan kom jag in i berättelsen och slukades av den. Och älskade den naturligtvis, för det är ju så härlig feelgood. 

I Mitt hemliga liv möter vi Moa som ärver sin farmors lägenhet. En lägenhet som inte faller pojkvännen i smaken trots att den ligger centralt i Stockholm, men Moa börjar vara mer och mer i den och känner allt eftersom att hon har svårt att sälja den. 

Ja, nu hoppas jag att Jenny är igång med nästa bok för jag längtar efter mer, då jag tycker att Jennys skrivande bara blir bättre och bättre för varje bok.

Söta, röda sommardrömmar

 

 

För ett tag sedan insåg jag att jag ju inte läst den första delen i Christoffer Holsts serie om Cilla Holm. Ett absolut måste så jag slängde genast mig över den. Inte helt fel faktiskt för nu är hjärnan lite mer förberedd för den tredje delen som ges ut nu i höst. 

Cilla Holm har hyrt en kolonistuga på ön Bullholmen för att läka sina kärlekssår samt vila sig lite från storstadslivet som skvallerjournalist. Här möter hon en granne som hon börjar hänga med och precis då sker ett mord ute på den lilla ön. 

Christoffer Holst skriver både mysigt och lite spännande på samma gång och lyckas bra med den kombinationen. Jag tycker inte alltid att det är så enkelt utan generellt föredrar jag feelgood eller spänning, men i det här fallet lyckas det väl alltså. Jag älskar alla kopplingar till mat och vin. Det är höjdpunkter i läsandet. Jag bara väntar på att Christoffer Holst ska ge ut en renodlad bok om mat och vin. 

Nu ser jag fram emot del tre som utspelar sig under vintern och ges ut i oktober.

Vägen till äppelriket

 

Så var det dags för del tre i Anna Fredrikssons trilogi om Pensionat Pomona, Vägen till äppelriket. Det tog ett tag innan min hjärna var på plats för att komma ihåg allt som hänt tidigare, men ganska snart var minnet med och jag kunde njuta till fullo av berättelsen. 

Jag tycker att Anna Fredriksson lyckas skildra relationerna mellan mormor Vanja, mamma Sally och dottern Josefin så fint. Hur problematiskt det ibland kan vara och även hur fantastiskt ett nära släktskap kan vara. Jag märkte att jag själv stannade upp i läsningen ofta och funderade över mina egna relationer. Boken väckte mycket tankar och funderingar. 

Om man inte läst något ur den här serien tidigare bör man börja med första delen, för den tredje knyter liksom ihop säcken. En trilogi som jag varmt rekommenderar och jag tror att jag tyckte särskilt bra om den här sista delen. Och som alltid längtar jag till Skåne...