Så till slut har jag läst ut Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy. Det tog verkligen sin tid och det är först på nu på slutet som jag har haft lite flyt på läsningen. Varför det blev så beror nog både på mig och boken tror jag. Ont om tid från min sida och lite segt i boken, därför blev den heller inte prioriterad. Så summan av kardemumman är nog att jag blev lite besviken, jag hade så höga förväntningar på den då jag älskar jul-lit och dessutom läst så mycket gott om den.
Hur som helst så får vi träffa Asta som bor i London tillsammans med sin tonårsdotter. Hon lämnade hemorten på Irland i ren panik då hon blev gravid som sextonåring och har inte varit "hem" sedan dess. Astas chef vill att Asta ska skriva en artikel i Tobercree (hennes hemort) som Asta vägrar göra, men till slut hamnar där ändå.
Vissa delar är intressanta och läsvärda och andra känns som platt fall. Man hade kunnat göra mer av den här storyn. Trist.
Den hade jag velat läsa men hann inte innan/kring jul och nu känns det för sent. Men kanske heller inget jag missat då med andra ord.
SvaraRaderaDu kan köpa den som pocket till nästa jul, man vet aldrig du kanske gillar den. Har läst flera recensioner där man tyckt om den.
Radera